2007-05-31

Analys Saltsjöbadsregattan 2007

Med förbehållet att inte alla detaljerna blev rätt, så kommer här ett lite utförligare referat från helgens seglingar, signerat Måns.



Race 1: Banan var lagd i gradientvindens riktning. Diskussionen ombord innan start handlade mest om när vi trodde att sjöbrisen skulle bryta igenom. Molnen hade börjat bulla upp sig över land, men skulle det komma en sista pust från väst? Vi startade på högra halvan av linjen med ett fritt spår och gång i båten. I början såg båtarna i lovart om oss ut att gå bättre, men allt eftersom vinden försvann så var det istället båtarna i lä som klarade sig bäst. När vinden dog och vi ändå inte kunde göra något åt vår position på banan, lades all fokus på att bevara den lilla farten vi hade och att försöka fånga de små lokala vindpustarna som kom. Drivandet gick ganska bra. När det kom lite vind, så kom den bakifrån och vi hissade spinnakern. Vi rundade "kryssmärket" som 3:a efter 305 och 712 (kan även ha varit 4:a, kommer inte ihåg om 843 var före oss eller inte). På andra benet blev det först ett slag in i banan (det låg lite stationär vind där), innan vi gjorde slaget ut mot den förväntade sjöbrisen. Efter ett tag såg vi sjöbrisen komma och vi var nöjda med vår position på rätt sida om våra konkurrenter. Den nya vinden segade sig fram, och när den väl kom fram så hade 305 glidit fram mellan oss och nästa märke. 305 rundade först med oss en bit bakom. När vi rundade märket så låg en av följebåtarna där med någon hissad flagga och gav lite signaler ifrån sig. Vi var rätt säkra på av det betydde avkortad bana, men föll av mot nästa märke och hissade spinnakern säkerhets skull. Efter att ha konsulterat regelboken, kom vi fram till att vi troligtvis redan gått i mål. När sedan märket framför oss plockades in, så kom matlådorna fram.

Race 2: När det var dags för andra start så hade sjöbrisen stabiliserat sig. Efter att ha studerat J80 fältet som startade innan oss så hade vi bestämt oss för vänsterkanten på kryssen. Vi kom iväg bra i starten, men när startfartyget hissade den finska flaggan så gjorde vi bedömningen att det var vi som var över och vände tillbaka. (Det var vi och 2011 som tjuvade.) Vi fullföljde vår taktik och gick ut på vänsterkanten. Det visade sig helt rätt, men genom slarv så tvingades vi till ett par onödiga slag när vi skulle välja spår för babord upp mot märket. Slagen tvingade även upp oss längre mot babords layline än vad vi önskade. Väl uppe vid märket så hade vi seglat upp oss en hel del placeringar. Tyvärr tvingades vi ducka ett par båtar precis uppe vid märket (kostade oss många sköna båtlängder). Vi rundade runt 6:e/7:e plats. Efter en väl avvägda gipp på länsen, ett sent val av gatemärke (det blev det vänstra sett med vinden i ryggen) och några träffar på ett par vindvrid i början på kryssen så hade vi häng på täten (3:a). Här gjorde vi nästa misstag. Vår position var nu till höger om täten, och trots att vi trodde på vänsterkanten, så valde vi valde att inte gå bakom toppbåtarna ut på vänsterkanten utan hoppades på att flytet skulle hålla i sig. Men icke … och vi förlorade både distans och placeringar inför sista länsen. Även länsen såg länge sådär ut. Vi missade lite i en gipp och hamnade lite vid sidan av ett vindstråk och tappade ytterligare någon båt. Här ingrep dock fru fortuna. Vinden dog ut på slutet på länsen, fältet trycktes ihop och återigen fick vi slagläge. Den nya vinden kom nu återigen från väst, vilket innebar att det blev halvvind sista biten till länsmärket och att det blev sträckbog det sista korta benet in i mål. 305 och 417 kunde vi inte göra något åt, men tack vare vår position till vänster om fältet (närmare vinden) så hade vi chans på 3:e platsen. Tyvärr lyckades 1014 etablera plats på oss precis innan länsmärket. De svängde dock väldigt tvärt runt märket, vilket gav oss möjligheten att genom att bevara farten bättre (i den fortfarande mycket svaga vinden), hinna om dem före målgången. Resultatet blev alltså en 3:e plats som vi hade all anledning att vara mycket nöjd med.

Race 3: Inför det 3:e racet så låg banan återigen i gradientvindriktningen. Det var markant läfördel i starten fram till vinden vred ytterligare åt vänster ca 2 minuter före start, vilket medförde att läfördelen nu blev rent grotesk. Vi startade snyggt för babord precis vid läflaggan. Hela fältet tvingades slå över till babord för att komma över linjen, dvs vi hade alla båtarna snyggt uppradade i lä om oss. Vi trodde att vänstervridet skulle bestå och gjorde ytterligare ett kort slag upp i lovart för att komma in i lite starkare vind (återigen … girighet, girighet, girighet). Högervridet kom som ett brev på posten. Det var jämt uppe vid kryssmärket. Vi kom vår (för dagen) vana trogen inslajdande för babord sista biten mot märket. Vi tyckte vi hade en lucka till 386 som kom för styrbord, och slog in i den. De var dock inte riktigt överens med oss. Vår uppfattning var att de inte behövde hålla undan, men eftersom de aldrig drog protestflaggan (förrän en bit ned på länsen), så behövde vi aldrig på allvar ta ställning i frågan. På länsen seglade vi upp oss till 2:a plats. Vinden ökade nu kontinuerligt. På kryssen vinglade vi lite fram och tillbaka i mitten på banan utan att riktigt våga sätta ner foten åt något håll. Resultatet blev att konkurrenterna kom farande från båda hållen när vi närmade oss kryssmärket (det är irriterande ofta som mitten suger på Baggen). Vi rundade som 3:a/4:a men det var tätt både framför och bakom oss. På off-set benet missade vi att konstatera högervridet som börjat visa sig i slutet på kryssen, vilket medförde att vi missade att gippa i början på länsen. Där tappade vi ytterligare båtar. Efter länsrundningen blottlades ytterligare en brist när vi rundade upp utan att ha planen inför sista kryssen klar för oss. Vi slutade 5:a, årets hittills sämsta placering.



Race 4: Efter lång väntan på söndagen så blev det till slut ett 4:e race. Vinden låg i ungefär samma riktning som i lördagens 2:a race. Återigen var det vänsterkanten som gällde. Starten var ok, men vi hamnade lite dumt bakom 305 efter första slaget. Vi uthärdade läget ett tag innan vi gjorde ett kort slag ut på jakt efter ett bättre spår. Vi rundade som 4:a och det blev snart tätt mellan toppbåtarna på länsen. Vi hade 712, 305 och 2011 precis framför oss och 507 precis bakom. Banan var lite sned (ett vänstervrid hade börjat visa sig i slutet på kryssen/början på länsen) och alla låg initialt på det längre styrbordsbenet. 507 gippade först och tappade på det. 2011 gippade och tappade oss på det. Vi seglade på och lade vår gipp på 305. Strax efter gippen hoppade vinden ytterligare lite vänster. Som spinnakertrimmer så har jag lite dålig uppfattning om exakt vad som hände här. Men på ett ungefär; 712 som gippat lite före oss gippade ganska snart tillbaka till styrbords halsar och det måste även 305 ha gjort? Vi höll ut lite tills vi kunde gippa och få bra vinkel för styrbord in till länsmärket, samtidigt som 712 (och 305?) tvingade ligga väldigt platt sista biten ner till märket. Vi smet förbi och rundade som 1:a. Pga vridet kunde man nu sträcka för babords halsar upp till kryssmärket. För att undvika de länsade båtarna valde vi dock att avvakta lite med slaget. Vi hann dock ta slaget innan båtarna närmast bakom slog. Lite längre ner i fältet hade dock 507 slagit. Strax innan kryssmärket kom de uppsmygande i lä på oss och var förbi. De missbedömde dock layline till off-set märket, och vi lyckades smita förbi precis innan länsen. På länsen rann vi sedan ifrån med den sista vinden och vann med överraskande stor marginal.

Sammanfattningsvis kan man säga att bortsett från det 3:e racet så var placeringarna under helgen inget att klaga på. (Egentligen var placeringen i 3:e racet inte så illa, men vi förvaltade våra lägen under detta racet väldigt dåligt och kände att vi borde gjort bättre ifrån oss.)

Det var periodvis lite frustration ombord på lördagen, vilket berodde på att vi inte riktigt hade det rätta flytet och kom lite snett till många vrid och situationer. Däremot var det en väldigt lärorik dag. Många av de svårigheterna vi hamnade i är sådana som vi måste ha bättre koll på inför SM. Efter att ha pratat ihop oss lite på vägen in efter lördagens seglingar och lite i väntan på vinden under söndagen så kändes det dock bättre. (Dagens tips - Lite torrsegling då och då är inte helt fel.)

Helgens förhållanden krävde (som så ofta på Baggen) ett opportunistiskt mindset och en konstant uppmärksamhet ut från båten och i synnerhet upp i banan. Dock tyckte vi att vi slarvat med uppmärksamheten åt sidorna och bakåt. Konsekvensen blev att vi ofta hamnade lite fel i spåren, att vi slarvade med att förutse situationer vilket i sin tur gjorde att vi tvingades till lite stressade beslut helt i onödan. Det var i de här lite stressade situationerna som en del otydligheter ombord (roller/ansvar) kom upp till ytan. Dessutom seglade vi lite ängsligt, vilket bl a medförde att vi var dåliga på att segla in ordentligt i vriden/vinden.

Andra svagheter/brister som kom upp till ytan under helgen var att det visade sig vara oklart vem som skall ha koll på vinden på off-set benet, och att vi vid flera tillfällen slarvade med de strategiska/taktiska förberedelserna inför kryssen som alltid bör ske på länsarna.

Farten under helgen var som vanlig ganska god, men det känns som att den riktiga spetsen fortfarande saknas.

Förutom tjuvstarten så var det genomgående bra starter.

Manövrarna kan bli klart bättre. De är ofta lite okoncentrerade och har faktiskt blivit sämre på sistone.

Helgens topp 5:

5. SWE 2011 - Tyvärr hade de en tung helg, men det är väldigt kul med besök utifrån.

4. Solen - Det kunde ha regnat!

3. Seglartjejer - Jag tycker man alltid hör att det är så få tjejer som kappseglar. Det gällde inte den här helgen. Kul!

2. Uppslutningen - 22 Expresser! Alltid extra kul när nya båtar, eller båtar som inte dyker upp så ofta är med. Hoppas att helgen gav mersmak.

1. SWE 305 - Helgens vinnare 305 seglade som i trans på lördagen och spikade alla 3 racen. De skapade sin egen tur genom att hela tiden var med och positionera sig så att de kunde ta tillvara möjligheterna när de kom. En synnerligen värdig segrare!

Helgens bottennapp:

Det verkar i år vara omöjligt att få sig en anständig burgare i Saltis. I helgen testade vi burgaren på restaurangen på ön. Den var om möjligt ännu sämre en den tragiska ursäkten till burgare som ersatt den klassiska seglarburgaren på Aqua.

Inga kommentarer: